Livsmedelsverkets förslag om maxgränser för vitaminer och mineraler skulle innebära att svenska företag läggs ned och konsumentskyddet försämras. Det skriver Mats Nilsson, vd för branschorganisationen Svensk Egenvård.
Livsmedelsverket föreslår nu införandet av nationella maxgränser för vitaminer och mineraler i Sverige. Man gör detta samtidigt som de flesta EU-länder gör precis tvärtom och avvecklar sina maxgränser. Nationella maxgränser är inte förenligt med EU-rätten och de kommer sannolikt att tas bort även i Sverige om de införs. Förslaget bör dock slopas omgående av helt andra skäl.
All vetenskap visar att våra behov är väldigt individuella beroende på vår ålder, kost, livsstil och flera andra faktorer. Då fungerar inte en och samma nivå för alla människor. Livsmedelsverkets egna kostundersökningar visar hur olika vi äter och skillnaderna verkar bara öka. Att man då väljer att föreslå gemensamma maxvärden för samtliga människor strider mot de egna undersökningsresultaten.
Vårt grannland Danmark tillhör den majoritet EU-länder som hade lagstadgade maxgränser men som nu ersatt dessa med rådgivande värden och utvecklad konsumentinformation. Detta är en bra och konsumentvänlig modell. Man får råd efter sin livssituation. Det möjliggör också för den danska branschen att överleva i Danmark. Den omtanken om svenska företag visar tyvärr inte Livsmedelsverket.
Udden i förslaget är ensidigt riktat mot de svenska företagen. Flera svenska företag som inte tillåts sälja sina produkter på samma villkor som andra europeiska företag kommer att lägga ned eller flytta sin verksamhet. Detta leder till att både arbetstillfällen och skatteintäkter försvinner. De svenska företagen som är internationella föredömen vad gäller säkerhet och kvalitet ska alltså bekämpas.
Även de svenska hälsofackhandlarna kommer att drabbas hårt. Det är en trygghet för konsumenterna att produkterna finns i hyllan, att det finns kunnig personal som kan hjälpa till med rådgivning på plats och att det finns en riktig kontroll. Om man värnar om konsumenterna så ska man värna om de svenska hälsokostbutikerna.
En annan konsekvens av förslaget är att de svenska konsumenterna kommer att köpa sina produkter från utländska sajter istället för svenska digitala handelsplatser. De som bedriver e-handel utanför Sveriges gränser riktat mot svenska konsumenter är förslagets stora vinnare. Ibland är dessa bra, ibland är de inte det. Kontrollerade av svenska myndigheter kommer de definitivt aldrig att vara. Fler okontrollerade produkter kommer att nå de svenska konsumenterna. Detta leder till att både kontrollen och säkerheten försämras.
Det sägs i förslaget att säkerhetsaspekterna varit vägledande. Det är inget hållbart argument. Faktum är att branschen föreslagit flera åtgärder som verkligen skulle ge effekt. Livsmedelsverket borde exempelvis införa ett nationellt saluförbud mot farliga produkter. Det vore till skillnad från maxgränser en kraftfull åtgärd. Detta säger Livsmedelsverket nej till.
Sverige borde förstärka konsumentinformationen genom att införa tilläggsmärkning. I länder som Storbritannien och Finland ges möjligheten att ge utförligare information på förpackningen. Sådan information talar om för den som inte bör ta produkten att avstå. Även detta säger Livsmedelsverket nej till. Sådan tilläggsmärkning tillåts för lakrits men inte för hälsokost. Det är en märklig prioritering.
Nivåerna som nu förbjuds är ingen vägledning för vad som är farligt. Har man låga nivåer av vitamin D kommer maxdosen inte vara tillräcklig för att uppnå lämplig nivå. Det är dessutom svårt att förstå logiken i att föreslå maxdoser som ligger mycket nära rekommendationerna för dagligt bruk. I praktiken blir det omöjligt att uppfylla Livsmedelsverkets rekommendation för exempelvis kalcium (800–900 mg per dag) utan att också regelbundet överstiga maxvärdet (1025 mg). Sådana gränsvärden fyller ingen funktion och kommer ignoreras lika mycket som de tidigare rekommendationerna för D-vitamin.
Det finns ingen annan vinnare i detta förslag förutom de livsmedelsinspektörer som ska få färre produkter att inspektera. Livsmedelsverkets förslag innebär att svenska företag läggs ned eller flyttar utomlands, skatteintäkterna minskar, arbetslösheten ökar och konsumentskyddet försämras. Det finns goda skäl till att övriga Europa gör precis tvärtom.
Mats Nilsson
VD, Branschorganisationen Svensk Egenvård
