Professor Martin Bergö har åter igen uttalat sig i media och torgfört sina aversioner mot kosttillskott. Denna gång i Göteborgs-Posten den 24 oktober. Tyvärr vill inte Göteborgs-Posten medge replik utan låter Bergös påståenden stå oemotsagda.
För den som inte är insatt i lagstiftningen kring kosttillskott låter hans uttalanden naturligtvis alarmerande. Kan det vara så illa att svenska folket betalar miljarder för någonting som är meningslöst eller till och med skadligt? Lyckligtvis är det inte så.
Martin Bergö hävdar att man ska äta frukt, grönsaker och andra nyttigheter. Han inser att vi behöver vitaminer och mineraler för vår hälsa. Det Martin Bergö är emot är i vilken form man tillgodogör sig de nyttiga näringsämnena. Han är inte emot vitaminer och mineraler i sig.
Ingen hävdar dock att man inte kan äta sig till nödvändiga nivåer av vitaminer och mineraler. Det är alldeles utmärkt om befolkningen äter en bra och balanserad kost. En sakupplysning är dock att väldigt få gör det. Det har aldrig publicerats en enda kostundersökning som visat att vi äter i närheten så bra som vi borde. Det är här kosttillskotten kommer in. Kosttillskott är ett komplement till den ordinarie kosten. Varken mer eller mindre. Det är inga mirakelkurer och det marknadsförs inte heller så.
Kosttillskott omfattas av livsmedelslagstiftningen och det finns krav på bland annat säkerhet, sammansättning, märkning och marknadsföring. Att reglerna skiljer sig från läkemedelslagstiftningen innebär inte att kosttillskott är oreglerade. Kosttillskott omfattas av omfattande EU-gemensam livsmedelslagstiftning och svenska kompletterande regler. Det finns regler för bland annat ingredienser, oönskade ämnen, märkning och marknadsföring. Produkterna omfattas också av offentlig kontroll.
Det finns ett tydligt regelverk (EG-förordning nr 1924/2006) för hälsopåståenden som företagen ska följa som handlar om att påståendena ska grundas på och styrkas med hjälp av allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation. För att säkerställa en harmoniserad vetenskaplig bedömning av hälsopåståenden så är det den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, som utför samtliga vetenskapliga granskningar av hälsopåståenden som skickats in av olika företag.
Martin Bergö hävdar att det inte finns evidens för vitamin C. I själva verket finns det inom EU 15 godkända hälsopåståenden för vitamin C, baserade på vetenskapliga bedömningar från EFSA om vitaminets hälsoeffekter. De omfattar bland annat immunsystemets normala funktion, skydd av cellerna mot oxidativ stress och minskad trötthet och utmattning.
I praktiken är det så att Martin Bergö är emot hur den europeiska lagstiftningen avseende kosttillskott ser ut. Han vill att de ska betraktas som läkemedel. Det är han naturligtvis fri att tycka men för att göra ett långt resonemang kort så finns det inget land eller myndighet inom EU som håller med honom. Svenska kosttillskottsföretag måste följa de regelverk som existerar i verkligheten och inte hur Bergös fiktiva regelverk ser ut.
Martin Bergö talar om krämpor och att bota symtom. Detta är exempel på när Bergö efterfrågar sådant som företagen är förbjudna att ge. Om kosttillskott skulle marknadsföras med den evidens som Martin Bergö efterfrågar så skulle de omklassificeras till läkemedel. Faktum är att branschorganisationen Svensk Egenvård har uppvaktat Livsmedelsverket för att skapa bättre förutsättningar för branschen att kommunicera vetenskaplig dokumentation om produkternas effekter och säkerhet. Dagens regelverk begränsar hur företag får uttrycka sig om vetenskapligt stöd i marknadsföringen. Mot den bakgrunden blir det missvisande att generellt anklaga företagen för att inte använda vetenskaplig dokumentation.
